Ailurofil

Vilka som är vackrast vet jag inte; de röda bladen på rådhusvinet eller mina katter, Lukas och Alice. Sigge låg inne och sov, som vanligt dagtid.

Vackra katter i vacker vårgrönska!

Tänk om man vore katt ändå....

Den 20 april fyllde Alice och Sigge ett år! Det är lite svårt att fira katter, oftast försöker man ge dom något gott att äta. Mina katter äter helst torrfoder och har alltid tre olika sorter att välja mellan så ett nytt torrfoder var liksom ingen idé. Fisk äter dom inte och heller ingen kyckling. Kattgodis från affären ratas också. Det enda dom ibland tycker är gott är våtfoder och då slickar dom upp såsen och lämnar bitarna. När dom torkat kan man äta upp dom också.

Men fin och dyr mat måste dom väl tycka om, tänkte jag och köpte en burk Almo Nature Kitten för 15 kr. Alice luktade på maten och gick mest förnärmad ut i stället. Sigge luktade också, ställde sig och krafsade på golvet och gick och la sig för att sova. Det var det kalaset.

Idag var vädret såpass fint att det var skönt att vara ute. Nu på hösten är det så mycket dofter överallt av förmultnande växter och som katt blir man försiktig när man känner obekanta dofter. Alice och Sigge är fortfarande lite fega ute och går inte så långt utan håller sig till vårt område. Lukas är barnvakt. Han sitter vid sidan om de båda och tittar på vad de gör.


Närmaste grannfastighet har en stor tomt som är spännande. Vad som är spännande vet jag inte för tomten ligger lite ovanför vårt område och ovanför min ögonhöjd, men det är väl småfåglar eller något annat som rör sig antar jag.

Lukas på bilden har fått syn på något men det var tydligen inget speciellt för strax efter gick han därifrån.

Se så fint de samsas vid filmjölksfatet. Stora katten Lukas är snäll och håller sig på sin sida så att småkatterna kommer åt.

Lille Lukas är bara ett halvår gammal och Sally snart ettochetthalvt år, ändå är de lika stora. Sally ser större ut men hon har så mycket päls och är muskulös. Lukas har kort päls och är smal och långbent. Jag misstänker att Lukas kommer att bli en stor, fin hankatt som vuxen.

På bilden här nedan kan du se ett av Lukas otroligt långa framben.

Lukas och Sally är inte släkt men S är lite av både storasyster och mamma för L och då måste man ju agera lillebror/son. Jag bara MÅSTE retas lite!!

Här ser L ut att vara lika lång som S, men tro mig - sammanlagt är han bara hälften så stor. Han har otroligt långa ben, det är nästan så att vi tror att det kan vara lite raskatt i honom, kanske siames. Han är finlemmad och S är muskulös. Ska bli kul att se hur han ser ut som vuxen!

Trägen vinner! Med varsam hand och tålamod har lille Lukas äntligen funnit sig tillrätta. Efter tre veckor hos oss accepterade Sally honom och en vecka senare ser det ut så här!! Det värmer i hjärtat med tanke på att han "grät" de första dagarna hos oss när han längtade efter kattsällskap.