Ailurofil

Det är tillrådligt att katter använder de klösbrädor som människorna tillhandahåller. De är mycket eller rent av överbeskyddande mot vad de anser är deras egendom och kommer att ha starka invändningar om de kommer på dig med att vässa klorna på den. Det hjälper inte att smyga och göra det när de inte är i närheten eftersom de är mycket observanta. Om du är en utomhuskatt duger det bra med träd. Att vässa klorna på en människa är absolut inte att rekommendera.

Har man inte varit ute på ett tag finns det mycket att undersöka. Lukas - som är en riktig fegis - vågade sig ut på äventyr idag när han fick gå ut - alltså lite längre bort än förstukvisten. Han börjar bli könsmogen och med hormonerna kommer tuffheten.

Moses var också ute och luktade på vår stora thuja, som ofta används som markeringsplats för traktens katter.



Bilden nedan är suddig men jag kunde ändå inte låta bli att lägga in den. Titta på Lukas' svans! Strax efter att bilden togs rusade han in, det var nog något otäckt ljud som hade skrämt honom.




Efter upptäcktsfärden var det skönt att sova en stund. Moses har inga hämningar och sover hur som helst. Lukas däremot ligger på vakt hela tiden och vågar inte slappna av på samma sätt.

Du vet var en katt älskar att sitta när man grejar i köket? Just det - bakom dina fötter. Det bar ju sig inte bättre än att maken trampade på Moses ena framtass och katten rusade iväg vettskrämd - Lukas alltså. Moses skrek naturligtvis till för det gjorde ju ont. Lite senare så svullnade mitt-tån upp och det blödde lite.

Efter några dagar såg det riktigt irriterat ut och alldeles grått. Usch vad otäckt! Det var kattsand visade det sig att. Moses krafsar i lådan som en ....... och det hade alltså fastnat sand i såret. Jag ringde ändå veterinären för att få råd. Hon började genast att prata om röntgen, ifall en infektion gått in i benet.

Röntgen, tänkte jag, det låter dyrt. "Vad skulle jag få betala för att ni tittar på tassen?" frågade jag då. "Ja utan bedövning eller behandling - 400 kr" fick jag till svar. "Tack, då åker jag till apoteket och köper koksaltlösning (för 35 kr), men jag hör av mig om det inte blir bättre!" sa jag då.

Svullnaden har lagt sig och irritationen i tån blir mindre och mindre. Såret syns fortfarande men det ser bättre ut för varje dag.

Den här gången gick det bra att inte rusa iväg till kattdoktorn. Det är synd att sjukvård för djur är så dyrt.

Katter verkar njuta av livet. 2/3 av dygnet sover eller dåsar de. Övrig tid ägnar de åt att tvätta sig, leka och äta - i alla fall om de tillbringar all tid inomhus. Får katten gå ut som den vill så ägnas mindre tid till att sova och tvätta sig eftersom de måste inspektera sitt revir.

Moses och Lukas är bara inne än så länge. Lukas går ut på förstukvisten, ser sig om och rusar se'n in. Oftast är det något ljud som skrämt honom.

Moses vågar vi inte släppa ut än förrän vi vet att han känner oss och känner igen sitt namn så att vi kan ropa på honom.

Men, som sagt - varför gå ut när man kan ha det så här skönt?!

Tillåt inga stängda dörrar någonstans i något rum, inklusive garderobsdörrar. För att öppna en dörr; ställ dig på bakbenen och krafsa med framtassarna. När dörren väl är öppen är det absolut inte nödvändigt att använda den, huvudsaken är att den är öppen.

När du väl fått upp en ytterdörr, stå halvvägs ut genom den och fundera på olika saker. Detta är särskilt viktigt när det är mycket kallt, när det regnar, när det snöar eller när det är myggigt. Svängdörrar måste undvikas till varje pris.

Många tror att katter klarar sig själva om man släpper ut dem, vilket förmodligen är en av anledningarna till att så många katter överges varje år och blir hemlösa. Trots att en katt kanske har tjock päls och en bra jaktinstinkt är detta inte tillräckligt för att den ska klara en svensk vinter. De katter vi idag har som husdjur kommer från varmare breddgrader och är därför inte anpassade för att leva ute i ett svenskt klimat.

Det här är Moses. Han kom till oss sent på juldagens kväll. Det var inte vi som hittade honom utan en annan familj i andra änden av stan. De ringde polisen och fick veta att vi letar efter vår bortsprungna Sally.

Vi åkte dit, eftersom upphittarna inte kunde säga vad det var för färg på katten, mer än att den var mörk med vita tassar. De som hittade kattungen kunde inte ta hand om den så eftersom jag hade transportbur med mig så gjorde jag det. Inte hade jag hjärta att lämna den åt sitt öde mitt i decemberkylan.

Vi tänkte naturligtvis på ägarna som saknade sin kattunge så dagen efter satte jag upp lapp i affären. Jag ringde även polisen och satte in annons på två olika efterlysningssajter.

På nyårsafton fick jag ett telefonsamtal från ett äldreboende i stan. De hade varit i kontakt med polisen eftersom de tagit hand om en kattunge och fick veta att vi letade efter en bortsprungen katt. När jag fick veta utseendet på katten så sa jag att det nog är ett syskon till den katt jag tagit hand om.

Ett par dagar senare var det ett reportage i lokalblaskan om den upphittade kattungen, med ett par bilder på den. Det är ingen tvekan! Kattungarna är syskon!!

Jag misstänker att dessa kattungar blivit utsläppta för att deras ägare ville bli av med dem. Vår Moses har vi behandlat för både inälvsmask och öronskabb. Han håller också på att äta oss ur huset. Han äter dubbelt så mycket som Lukas på hälften så kort tid.

I skrivande stund har han varit här i 11 dagar och ingen har hört av sig för att få honom tillbaka. Så det blir nog så att han får stanna här, och ingen är gladare för det än jag. Jo, Lukas är nog det för nu har han äntligen fått en ny kompis! Vi har tänkt att skaffa en till katt just för att Lukas behöver ha sällskap och så blev det så här bra!

Moses är tillgiven, kelig, nyfiken och orädd och hans närvaro hjälper Lukas att vara lite mer orädd och mer kelig. Kan det ha blivit bättre!



PS Undrar du varför han fått namnet Moses? I min ägo har jag två engelska böcker, "Moses the Kitten" och "The Christmas Day Kitten". Kattungen hittades ju på juldagens kväll, och personligen förknippar jag namnet Moses med boken. Att det sedan finns en biblisk person som lämnades för bli omhändertagen av någon annan - nja, det kanske spelar en liten, liten roll...